I alla fall enligt en studie från St. Andrews University, publicerad i tidskriften Perception. I studien fick manliga studenter mellan 18 och 26 år titta på bilder av kvinnor och ange vilka de tyckte var mest attraktiva.

Normalviktiga kvinnor vann genomgående över de pinnsmala.
– Detta sänder ett starkt meddelande till alla tjejer där ute som tror att man måste vara underviktig för att vara attraktiv, säger professorn David Perrett, enligt Daily Mail.

Överviktiga kvinnor ansågs dock vara "ohälsosamma", enligt studiens deltagare.

Ja då har manfeber och varit förkyld i dag.. Men endå kunde jag inte låta bli att träna lite då är man sjuk. Jag vet mycket väl att jag inte ska träna när jag är sjuk men är fan beroende. Gjorde dock bara 90 armhävningar, 90 triceps dips och 150 sit-ups..

Forskare har kommit fram till fyra förklaringar till varför vissa människor blir beroende av att träna.

• Den första är att träning förstärker en rad ”goda” känslor och tonar ner de dåliga.
• Den andra förklaringen är den så kallade anorexia-teorin - många av de personer som utvecklar träningsberoende har nämligen en del gemensamt med anorektikerna, och väldigt många anorektiker lider faktiskt också av träningsberoende.
• Den tredje förklaringen är att träning ökar frigörandet av endorfiner, ett ämne med morfinliknande effekt vilket kan leda till beroende av träning.
• Och den sista, och kanske mest intressanta förklaringen, hör ihop med ämnet IL-6. Vid träning ökar frigörandet av IL-6, men stora mängder träning kan leda till en överproduktion av ämnet som främjar ”negativa känslor”. Precis efter att man har tränat, dämpar IL-6 de negativa känslorna en stund, varför träning alltså både skapar problemet, men också kortsiktigt dämpar det. På så sätt uppstår beroendet och det skapas en negativ spiral.

Det är viktigt att känna igen symptomen på svininfluensan. Känner du igen symptomen på svininfluensa kan du tidigt märka om du själv och andra har smittats av svininfluensa och agera därefter. 

Hittills har de flesta svininfluensafallen varit lindriga med symptom som liknar vanlig säsongsinfluensa. Endast ett litet antal personer har fått allvarligare symptom. 

Om du har något av följande symtom kan du ha svininfluensa. De typiska symptomen är:

- plötslig feber (hög kroppstemperatur på 38 ° C eller över), och

- en plötslig hosta.

Andra vanliga symptom vid svininfluensan kan vara:

- huvudvärk

- trötthet

- frossa

- muskelvärk

- ledvärk 

- diarré och orolig mage (ev. kräkningar)

- halsont

- rinnande näsa

- nysningar

- aptitlöshet

Viktigt är att ta tempen då feber är ett av de viktigaste symptomen på svininfluensa. Om dessa symptom stämmer in kan du ha svininfluensa. 

Svininfluensan upptäcktes i Mexico och kallas egentligen nya influensan eller går under benämningen influensa A/H1N1. Orsaken till den ursprungliga benämningen svininfluensa är att viruset kan vara en blandning av influensavirus från gris och människa. Man har även sett inslag av fågelinfluensa i viruset. Svininfluensan  har tidigare inte funnits hos människor och viruset är mycket smittsamt och sprids effektivt mellan människor. Därför har WHO nu klassat svininfluensan som en fullskalig pandemi, dvs att viruset sprids över hela jorden. 

Svininfluensa sprids på samma sätt som vanlig influensa dvs genom direktkontakt med sjuka och via luften, t.ex nysningar och hosta. Sjukdomen håller normalt i sig  5-7 dagar och är generellt inte farligare än en vanlig influensa även om vissa drabbas hårdare och det finns riskgrupper bland gravida, små barn och personer med andra bakomliggande sjukdomar. Svininfluensan verkar generellt även drabba yngre personer hårdare i jämförelse med en vanlig influensa där äldre är mer utsatta. Cirka 40% av de som avlidit har dock varit relativt friska, yngre och starka personer. Totalt ligger dödligheten på runt 0.4% av de som insjuknar i svininfluensa.

Livsmedelsverkets rekommendationer

Tittar vi på de svenska näringsrekommendationerna är de tämligen bra. Följer man dessa får man ett bra intag av en stor del av de näringsämnen som vi behöver. För en låg energiförbrukare ser rekommendatiorna från livsmedelsverket ut ungefär så här...

Kvinna
3 frukter per dag
4 glas juice per vecka
250g grönsaker per dag
70g torkade baljväxter per dag
6 skivor bröd per dag
12 portioner potatis, ris eller pasta a' 375g per vecka
7 portioner kött á 95g per vecka
3 portioner fisk och skaldjur á 125g per vecka
3 st ägg per vecka
Man
3 frukter/dag
4 glas juice per vecka
310g grönsaker per dag
90 torkade baljväxter per dag
8 skivor bröd per dag
12 portioner potatis, ris eller pasta á 465g per vecka
7 portioner kött a' 120g per vecka
3 portioner fisk och skaldjur á 150g per vecka
3 st ägg per vecka

Dessa rekommendationer ger tillräckligt med energi och alla vitaminer och mineraler vi behöver för att undvika bristsjukdomar.

Vilka näringsämnen behöver vi?

Näringsämnena går att dela in på flera sätt. Här delas de på det sätt som är mest ändamålsenligt när man ska skapa sig en god kost...

• Vitaminer. Nyttiga ämnen som vi måste ha för att överleva men som kroppen inte klarar av att själv tillverka i tillräcklig mängd.
• Mineraler. Mineralämnen som kroppen behöver ganska stora mängder av.
• Spårämnen. Mineralämnen som kroppen behöver små mägnder av.
• Antioxidantia. Ämnen som skyddar kroppen från skador från fria radikaler.
• Kolhydrater. Socker och stärkelse. Ger snabb energi. Fibrer och andra cellulosaämnen räknas här till en egen grupp.
• Fetter. Flera sorter finns varav en del är farliga och andra nyttiga.
• Fibrer. Ämnen som håller tarmen frisk, ger mättnadskänslor och ger regelbunden avföring.
• Proteiner. Används för att bygga upp muskler, signalsubstanser och annat viktigt.
• Högvärdiga näringsämnen. Komplexa ämnen som får kropp alltid eller i vissa situationer har nytta av men som inte är livsnödvändiga. Hittas ofta i frukt, baljväxter och framför allt örter. Det kan handla t.ex om komplexa kväveföreningar, terpener och nyttiga tarmbakterier.